Idrott är en angelägen och viktig del i människors liv.
Idrottsrörelsen har satt upp fyra saker som är extra värdefulla
- Glädje och gemenskap
- Demokrati och delaktighet
- Allas rätt att vara med
- Rent spel
Svensk idrott bygger på folkrörelsetanken om idéell medverkan. De allra flesta ledare, tränare och funktionärer ställer upp oavlönat.
Den svenska idrottsmodellen förklaras av Riksidrottsförbundet på följande sätt.
Med drygt 20 000 idrottsföreningar finns knappast en vit fläck på Sveriges karta. Från Riksgränsen i norr till Smygehuk i söder – överallt finns idrotten representerad. Det finns platser, framförallt gamla bruksorter, där idrotten är den samlande aktiviteten för invånarna, och det finns samhällen där antalet medlemmar i idrottsföreningen är större än antalet mantalsskrivna.
Överallt träffas gamla och unga, män och kvinnor, icke handikappade och handikappade, infödda svenskar och invandrare med idrotten som gemensamt intresse. Och överallt hålls verksamheten levande genom föreningens ideella ledare.
Ideella ledare idrottens drivkraft
Den svenska modellen står och faller med idrottsledarens frivilliga engagemang. Cirka 600 000 svenskar beräknas ha ett eller flera ledaruppdrag inom den svenska idrottsrörelsen. De allra flesta genomför sin ledargärning utan ett öre i ersättning. De verkar i styrelser på olika nivåer, som tränare, ungdomsledare, funktionärer, lagledare med mera.
Drivkraften bakom idrottsledarnas engagemang är inte pengar eller önskan om egna framgångar. För många är det ett sätt att ”betala tillbaka” för de år man själv var aktiv. För andra börjar engagemanget i de egna barnens idrott och fortsätter långt efter att barnet/barnen har lämnat hemmet.
Gör man tankeexperimentet att idrottsledarna fick betalt motsvarande en fritidsledarlön skulle det kosta samhället cirka 15 miljarder kronor per år. Det skulle kräva en rejäl skattehöjning i varje kommun.
Demokratiska Partiet vill betona rent spel som inte bara handlar om doping utan även en moral som rör sportmanship på alla nivåer. Det gäller även hur ledare tränare behandlar sina aktiva och hur aktiva respekterar varandra.
När det gäller elitsatsning så måste klubbar få tydliga riktlinjer.
Att som idag vissa föreningar börjar dela upp barn redan i sexårs ålder är oerhört diskvalificerande. En tydlig policy måste införas inom alla idrotter och alla grenar.
Demokraterna anser också att spontanidrotten och motionen ska fortsätta på den höga nivå vi har. Den får på inget sätt nedrustas. Motionsspår ska därför vara en prioritering för varje kommun.
Svensk idrott och motion banar väg för god folkhälsa och för både välbefinnande och självförverkligande.
Bolagisering av idrottsklubbar.
Genom bolagisering av en idrottsklubb ställer sig klubben i praktiken utanför folkrörelsen. Att då kräva samma rättigheter som folkrörelser gör blir knepigt. Ett affärsdrivande bolag får betala för de tjänster som man kräver av samhället såsom polisbevakning. Man kan egentligen inte heller begära att funktionärer ska ställa upp gratis. Detta är nog inte helt klarlagt och utrett men bör få tydliga riktlinjer för att undvika onödiga konflikter.