Utbildningen ska kunna erbjuda alternativ till pedagogiska metoder för att möta elevers behov.
Den sokratiska metoden, majeutiken, kan ses som en grundform för alla pedagogiska metoder. Sokrates metod innebär att frågor ställs som får eleverna att tänka själva. Sokrates mor var barnmorska och precis som hon ansåg han sig syssla med förlossningskonst. I stället för barn förlossade han tankar. Kärnan i majeutiken är den goda frågan som utvecklar elevens tänkande. Denna goda fråga kan man enligt Kansanen finna i samtliga undervisningsmetoder. Också om variationerna är många kan man anta att eleven i alla metoder möter frågor som skall få denne att utveckla kunskap.
Gardners nio intelligenser är kanske fel term men hans sätt att se på människans olika sätt att lära är viktig.
De flesta människor utvecklas om de parallellt får tillfälle till en variation av inlärningssätt. Estetiska ämnen och naturvetenskapliga ska kombineras med fysisk rörelse. Här har skolan tidigt insett detta och erbjudit en variation.
Det finns även en rad intressanta försök till pedagogik som prövats för skoltrötta och här var Skåmodellen ett försök som utprövades av Gustav Jonsson.
Montessori, Waldorf och Summerhill är andra.
Dessa alternativ är viktiga. Samtidigt finns det problem som rör vidareutbildning.
Under slutet på 1900-talet riktades i Sverige intresset inom pedagogiken på elevens lärande. I de svenska läroplanerna kom detta till uttryck i att läraren betecknades som en handledare. Intresset fokuserade mer på arbetssätt än på undervisningsmetoder. En indelning av arbetsformer presenterades av Ausubel (1968).
Arbetssätten utgår från den aktivitet som förväntas av eleven: Självständigt lärande (ex. individuellt arbete med arbetsuppgifter), ledda studier (grupparbete, projekt, klassrumsdiskussioner) och receptivt lärande (framställande undervisning).
Med datorer och den nya tekniken blir undervisningen mer inriktad på projekt där eleverna får söka kunskap via nätet och sedan presentera resultatet i ett fysiskt forum eller via nätet. Den lärarlösa lektionen blir ett enkelt sätt att slippa undan ansvaret och vi får en ”låt gå pedagogik”.